För ett tag sedan när jag var utomlands mötte jag upp en grupp vänner. Alla välutbildade. Roliga, överdrivna men oftast politiskt korrekta när det väl var allvar. Med gemensamma intressen och en överensstämmande syn på uppdelning av hushållssysslor och barnledighet. Alla stod i baren och drack drinkar med lika mycket alkohol. Vissa i par och andra ivrigt letande singlar. Men så plötsligt var alla män försvunna från vår skara. De pussade oss på kinderna och förklarade oblygt att de skulle gå till en asiatbar. En vadå. Jag viste inte ens att namnet existerade. Men det var nog bäst att vi stannade där vi var.
Och idag kom jag att tänka på det, hur vidrigt är det, egentligen, att män går till asiatbar för att få ligga med tjejer som ser ut som barn. Det är liksom i sakens natur även om outtalat att de förväntar sig att de ska vara mer villiga eller underlägsna och inte ställa krav. De kommer att vara lätta och tighta och inte vilja prata om lägenheter och jobb. Hur omodernt är det. Hur äcklande är det. Jag kan inte komma ifrån det. Här går man liksom och undrar över de bästa juristfirmorna, och har läst en sex år lång utbildning, och tänker på vilken rätt man skulle laga om man nu skulle få hem någon på dejt. Och man tränar och läser tidningen och dricker vin och skrattar med sina vänner åt konstiga saker man gjort i helgen. Här anstränger man sig liksom för att vara en smart och vanlig Människa. Och i allt det där så glömmer man bort att verkligheten inte är jämställd. Det är sådana vi är. Alla. Och i allt det där försvinner att vi har blivit jämställda men inte männen. Jag kan liksom inte sluta äcklas av det. Att vi bara går med på det. Att de ska gå till sin asiatbar med alla underförstådda meningar. Och vi bara skakar på huvudena och skrattar. Fast det där skrattet fastnar i halsen. Och ok. Ok om det nu är så det ska vara. Att det är så man ska få göra. Men om vi hade bestämt oss för att gå till en bar, en svarta-stora-män bar. Med hänvisningen eller antydningen på deras gigantiska tillgångar men små hjärnor. Om vi hade börjat göra det. Ja, om det ens hade funnits. Vilket verkar mindre troligt. Hur jävla stämplade hade vi inte blivit då. Då hade skulden ändå lagts på oss. Det hade varit vi som var slamporna. Det är alltid det kvinnliga könet som är slamporna. Eller ska vi tolka det som att vi är bättre. Att vi har något slags högre förstånd och inser meningslösheten med ett sådant beteende. Eller sådant ställe. Det skulle, utöver den uppenbara rasismen, vara och att undertrycka män och sätta dem i ett fack. Vi är för bra för det kanske. Vi inser att alla svarta män inte skulle ha enorma snoppar och små hjärnor. Precis som vi inser att alla på den där asiatbaren inte är tighta och korkade eller där av egen fri vilja. Och vad skulle det ge oss. Vad i helvete skulle det ge oss med ett sådant beteende. Att bara ligga. Det kanske hade varit mer jämställt. Men det är väl inte det vi vill ha. Har vi en högre drivkraft i vår vilja att finna mening med allt. Jag inser att jag generaliserar. Men det ligger något i det. Sen vad det beror på. Tusentals år av förtryck. Vi kanske också hade bara velat gå till ett muskelberg och beställa sexuell njutning om det inte vore för det. Så ska vi tacka utvecklingen. För att den genom det ojämställda gjort oss till bättre människor. Men ändå. Ändå känner jag mig jävligt äcklad idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar