Dåliga gamla ordspråk

Det går över tills du gifter dig. Det måste ju vara en bitter gammal ungmö som har kommit på det uttrycket. När behöver man höra att något kommer att gå över? När man är ledsen. När är man ledsen? Om man är under 10, så när man trillat och skrapat upp sitt knä på asfalten – då känns tiden fram till ett eventuellt giftemål oändligt lång. Annars är det väl oftast för att någon typ av kärlekshistoria inte riktigt gått som man vill. Då är det just gift som man tänker att man aldrig kommer att bli. Så det som man är ledsen över att man inte kommer att få (mannen i sitt liv), det ska försvinna när…det inträffar (giftemålet med mannen i sitt liv), som man är ledsen över att det inte kommer att inträffa (att man inte kommer att få gifta sig med mannen i sitt liv)? Så inte nog med att man är ledsen, det kommer aldrig att gå över heller. Det är fullkomligt ologiska och usla trösteord alltså. Det är väl snarare att strö salt i såren och vrida om kniven en gång till. Varför inte bara nöja sig med att tiden läker alla sår, om man nu inte riktigt vet vad man ska säga. Det är liksom i alla fall lite mer sådär politikerprataktigt. Lagom svävande, ett löfte visserligen, men totalt innehållslöst när man tänker efter. Och tänker man lite till så kommer man på att det egentligen inte är någon tröst alls. Eftersom tiden är obestämd. Det skulle lika gärna kunna vara att det går över tills du dör. Men det låter åtminstone mer trösterikt när man säger det. Lite som ett tomt paket med fint glansigt papper, man blir i alla fall glad när man får det. Det går över tills du gifter dig; det är liksom lite mer som att få ett tomt TetraPak med rester av surnad mjölk. Jaha tack.