Det är helt omöjligt ibland för den tiden vi lever i nu är ju aldrig ett nu den är alltid en tid efter något annat så att nuet egentligen bara blir som en efterföljd av ett då och en jämförelse med det som känns mer reellt och verkligt men som egentligen redan är ett förgånget som har hänt och inte kommer tillbaka men eftersom det är så det är så är det hemskt svårt att inte försköna det förgångna för hur ska man veta att nuet egentligen är bra när det precis händer och det inte hunnit sjunka in och man inte hunnit jämföra det jag undrar om lycka och nirvana och all högre tillfredsställelse egentligen inte bara handlar om att vissa människor har lärt sig att direkt känna känslorna utan att väga dem jag undrar om det är en del av vårt moderna samhälle och moderna liv att vi inte vet vad som är bra förrän vi har kunnat se det i en kontext länkat till något annat eller någon annan så hur ska man kunna veta att man är lycklig med någon innan man blivit olycklig med någon eller träffat någon annan som inte gör en lika lycklig det undrar verkligen jag för jag tror nu att jag var mycket lyckligare med dig då än vad jag är nu men det är hemskt svårt att veta eftersom jag inte kan veta förrän sen om jag är lycklig nu jag tror att jag viste då i det som då var nuet att jag var lycklig men jag kan ju inte riktigt veta eller komma ihåg om det är något som jag kom på först senare jag borde skrivit upp varje dag av lycka och hur det kändes men lyckan är så lycklig att den är svår och känns så onödig att skriva om eftersom den blir så platt i jämförelse så kanske är jag lycklig nu men det kommer jag veta först sen och eftersom jag inte kan skriva att jag är lycklig så är jag kanske inte det eller så är det bara för att jag är en otränad modern människa som bara strävar efter en framtid och helt enkelt bara är förmögen att känna att lycka är något jag känt i ett förgånget men eftersom jag aldrig känner utan bara tycker att jag en gång har känt det så har jag kanske i själva verket aldrig någonsin varit lycklig även om jag tror det ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar